Jag har en skör själ och blir bekymrad av att uppleva hur tokigt mitt föregåense inlägg kan tolkas.
Inte så konstigt kanske, då jag var dum nog att uttrycka mig med ordet "intressen".
Bör istället använda mig av begrepp likt "normer", "värderingar", "åsikter" eller "livsstil".
För i motsats till Erik, som verkar ha fullt av härliga, fascinerande intressen, så tycker jag att träning är en av få hobbies för mig och det jag ägnar största tiden av min vardag åt. Jup, så "trist"
Nu under talangjakten har jag fått låta de mer kardiovaskulära intressena förbli och då har de saknats mig. Men var sak har sin tid. Nu gäller det att ta - och njuta av - den här chansen som kommit till oss!
Så det är inte
intresse, utan snarare ´kulturen/livsstilen´ kring tävlandet som är mig främmande. Tror att det är därför jag farit illa;
då även den bäste blir, om inte annat så iaf "kluven", av att gå emot och leva tvärs sina normer och värderingar.
Exempelvis så tycker jag att kvinnor som låter håret förbli på ben och under armar är vackrare än de utan. Människor som inte är så nogräknade/sjåpiga med mat finner jag attraktiva. Och fåfänga & sökande av bekräftelse är några av de ytterst få egenskaper som inte alls tilltalar mig.
Alla är vi olika och har vår fulla rätt att vara det.
Men inte såra andra. Så jag vill be om ursäkt för att jag var "LITE" kaxig.
//frida - en fin fredag